Arbetskraftsinvandring lön: migrationsverket arbetstillstånd krav
Kravet som ska locka rätt utländsk arbetskraft: 34 200 kronor i månaden
NYHET15 februari Experten: Orimligt lönegolv för arbetskraftsinvandrare Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert, är skarpt kritisk mot förslagen i betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring. Foto: Stefan Tell Ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring som ligger på svensk medianlön, 34 kronor i månaden. Det är huvudförslaget det betänkande som idag presenterades för regeringen av utredaren Ann-Jeanette Eriksson. Lönegolvet är ingen överraskning. Det var utgångspunkten för hela direktivet — och har redan mötts med kritik från många håll. Det hör inte hemma på svensk arbetsmarknad, säger Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert. Det vill regeringen nu frångå, vilket är oroväckande, säger Amelie Berg. Hon får medhåll från Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som menar att förslaget är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. Arbetsgivarna vet bäst vilka som behövs Amelie Berg poängterar att det är framför allt är arbetsgivarna själva som vet vilka medarbetare som behövs i en organisation och att det inte är staten som ska avgöra vem som ska anställas.
Försörjningskrav migrationsverket 2024
Alla arbetsmarknadsparter som tyckt till om förslaget gör tummen ner. Regeringens utredning som presenterades i februari förslår att det ska krävas en lön som motsvarar medianlönen i Sverige för att personer utanför EU ska beviljas arbetstillstånd. När remisstiden nu gått ut står det klart att samtliga arbetsgivare och fackliga som skickat remissvar till regeringen säger nej till det höjda lönekravet. Totalt rör det sig om mer än 20 organisationer som företräder arbetstagare och arbetsgivare och några enskilda företag som av olika anledningar sågar regeringens förslag. Parterna ska bestämma lön Den vanligaste invändningen från både fack och arbetsgivare handlar om det är parterna som ska bestämma löner på svensk arbetsmarknad och inte politikerna. Även TCO och Saco betonar att det borde vara villkoren och lönerna i kollektivavtal som gäller. LO vill ha kvar krav på god försörjning LO har en delvis annan uppfattning. LO vill också att arbetskraftsinvandring bara ska tillåts till bristyrken.
Migrationsverket nya regler arbetstillstånd
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard tar emot ett betänkande med förslag på nya regler för arbetskraftsinvandring från utredaren Ann-Jeanette Eriksson. Foto: TT Nyhetsbyrån Kravet som ska locka rätt utländsk arbetskraft: 34 kronor i månaden Publicerad , Uppdaterad , Regeringen vill locka hit mer kvalificerad arbetskraft, men färre till låglönebranscher. Utredningen som lämnades över till regeringen under torsdagen föreslår bland annat ett höjt lönekrav, men har redan fått kritik från näringslivet. I november förra året infördes ett nytt krav om god försörjning för arbetskraftsinvandrare, vilket innebär att de måste ha en lön på minst 80 procent av medianlönen i Sverige, det vill säga 27 kronor. Krav på arbetstillstånd gäller endast arbetskraft som kommer från tredje land, alltså utanför EU. Samtidigt har en utredning som den förra regeringen tillsatte om behovsprövad arbetskraftsinvandring pågått. För ett år sedan ändrades uppdraget och utredaren skulle i stället ta fram förslag på åtgärder för att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen i låglöneyrken, men underlätta för kvalificerad arbetskraft att komma till Sverige och arbeta.
Arbetskraftsinvandring lön:
Myndigheten tyckte att lönen var för hög – stoppade hennes medarbetare
Men vi tar det från början. Krystyna arbetar sedan ungefär fem år tillbaka på städföretaget MM Easy, som specialiserar sig på bland annat förskolor och skolor. Hon har under lång tid haft en deltidsanställning och har med åren fått mer och mer erfarenhet och utbildning. Hon är, kort sagt, en mycket kompetent städerska. Med en anställning på 65 procent av heltid, så nådde hon inte upp till kravet. Men Krystynas chef, Monika Rzodkiewicz, ansåg att Krystyna var så viktig för företaget att hon ville lösa problemet. Jag vill behålla den personal som jobbar och som kunderna är nöjda med, säger hon. Tack vare det och det faktum att Krystyna hade gått en utbildning som innebar ett lönelyft nådde hon upp en lön strax över lönegolvet. Men det är alltså där som Migrationsverket säger stopp. Långt över kollektivavtalade löner Lönegolvet i sig är ett problem, konstaterar Monika Rzodkiewicz. Faktum är att det ligger långt över den kollektivavtalade minimilönen i städbranschen, trots att det är svårt att få tag på kompetenta medarbetare bland svenska medborgare.