Tillverkning av tjära: beck tjära
Tillverkning av tjära:
Biprodukt av tjära korsord
En liten introduktion till trätjärans värld Publicerat av Norrbottens museum Solen skiner och vi har trätt in i juni månad. Även om kalla vindar fortfarande blåser, går vi mot en annalkande sommarsäsong. Med årstiden kommer även stunden för att ta fram tjäran och penseln. Kanske för att tjära en båt, ett tak, en dörr eller en fasad. Detta inlägg utgör en kort introduktion till trätjära som ytbehandling på trä och en beskrivning av dess historik och metoder för framställning. Tjära kan förekomma i ett flertal olika varianter och framställas av olika träslag, barrträd likväl som lövträd, samt av stenkol i form av så kallad stenkolstjära. Beroende på vilket material som har använts för tjärframställningen erhålls olika egenskaper. För behandling på trä är det tjära framställd på kådrik furu även kallad törevedstjära som rekommenderas, det är även den typen av tjära som utgör fokusområdet för det här blogginlägget. Om inte annat anges är det med andra ord trätjära framställd av furu som fortsättningsvis åsyftas vid användning av begreppet tjära i texten.
Fyll i det här fältet. Skicka Det tar flera dagar att konstruera en tjärdal, och själva bränningen tar beroende på tjärdalen storlek upp till en vecka. Bild: Mikko Erkinaro. En gång i tiden var tjäran en viktig exportprodukt för Finland, men i slutet av talet rasade efterfrågan när stålfartygen ersatte träfartygen. När skogstillgångarna började sina på grund av skövling på och talen förflyttades tyngdpunkten produktionen österut, till Kajanaland, berättar Ilkka Pollari, ordförande för föreningen Eläköön terva ry ungefär Leve tjäran. Tjäran har traditionellt bränts i tjärdalar i Finland Tjäran utvinns ur trä som hettas upp i syrelösa förhållanden, så kallad torrdestillering. Tjära kan framställas också i milor eller ugnar, men i Finland har man traditionellt använt så kallade tjärdalar. Värmen till tjärdalen kommer från långsamt glödande trä, säger Pollari. Tjärdalen måste vaktas dygnet runt. Bild: Jonni Hulmi. Kräver tid och kunskap Tjärbränningen tar flera dygn och kräver specialkunskaper.
Tjära användningsområde
Tjärdal i genomskärning Tjärbränning i Bunge på Gotland. Foto från talet. Trätjära är ett naturmaterial med EG-nummer ——8. Den framställs genom torrdestillation av kådrik ved och var länge en av Sveriges viktigaste exportprodukter. Dess stora användningsområden har varit som träskyddsmedel, men den har också använts inom hälso- och sjukvård. Idag har den till stor del gjorts överflödig genom att båtar och tak inte längre byggs av trä, men den är fortfarande betydelsefull inom exempelvis byggnadsvård. Trätjärans historik i Sverige [ redigera redigera wikitext ] I Fullerö strax norr om Uppsala har man hittat gropar för tjärframställning som har daterats så tidigt som till tiden f. Det gör dem till värdens äldsta kända anläggningar för tjärframställning. Att tjära har använts i Skandinavien redan långt tidigare visas av att man i Danmark funnit en klappstol som impregnerats med tjära så tidigt som cirka f. Ett uppsving kom på talet när Europas länder började bygga krigs- och handelsflottor som behövde tjära och beck till impregnering och tätning av fartygen.
För romanen av Sara Lidman, se Tjärdalen. Tjärdal i Trollskogen på Öland. Tjärbränning är en gammal teknik för att utvinna tjära, känd redan av antikens greker. Historik [ redigera redigera wikitext ] Man vet att tjära brändes i Norden redan under järnåldern. Då gjorde man det i gropar där tjäran samlades upp i en grop under anläggningen, snarare än som i tjärdalen där man tappade ur den under bränningen. Andra anläggningar för tjärtillverkning var tjärrännan, tjärhällen, tjärstenen, tjärmilan och tjärmyrmilan vilka alla hade regionala utbredningar. Från början av talet tillverkade man även tjära i tjärfabriker. Beck tjära som kokats till en trög massa och tjära var under århundraden en av Sveriges viktigaste exportvaror. Historisk dokumentation finns genom Hansan på tjärexport från Norden redan under talet , men det finns indikationer på att man tillverkat tjära för avsalu redan under vikingatid. År exporterades 13 tunnor och under toppåret utskeppades tunnor.