jugfold.pages.dev



Skolförordningen gymnasiet: skollagen skolverket

  • skolförordningen gymnasiet
  • Vad är skolförordningen

    Spetsutbildning permanentas från hösten Vissa ändringar gällande förutsättningar för att anordna gymnasial estetisk spetsutbildning Samtidigt som gymnasiala spetsutbildningar med inriktning mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen införs som en permanent del av skolväsendet görs även vissa ändringar och förtydliganden i gymnasieförordningen gällande de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet. Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas om samtliga av följande villkor är uppfyllda: utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, utbildningen är av god kvalitet, kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 5 kap.

    Aktuella regeländringar

    De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för utbildning till utgången av juni För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig huvudman ska 7 kap. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor ska 1 a kap. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. De kursplaner som tillämpats för dessa elever enligt 3 kap. En kommun som vid utgången av juni deltar i försöksverksamhet enligt förordningen om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen i den omfattning som följer av beslutet om deltagande i försöksverksamheten. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången av juni bedriver utbildning med en fördelning av undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till skollagen får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen ska anmäla detta till Statens skolinspektion före utgången av Om det föreligger förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap.

    Gymnasieförordningen 12 kap 4 §

    Särskilda bestämmelser 44 § Förordningen om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall tillämpas på skolledningsbidrag som avses i denna förordning. Ändringar och övergångsbestämmelser Konsoliderad version med ändringar införda till och med SFS Övergångsbestämmelse Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Förordningen gäller till utgången av juni Arvodestjänster som rektor och studierektor, extra tjänster som biträdande rektor samt arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare i gymnasieskolan får finnas kvar så lång tid efter utgången av juni som kan fordras för att få innehavarnas anställning på tjänsterna att upphöra, om inte något annat följer av punkt 8. För den som vid utgången av juni innehar en ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli avse ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.

    Skolförordningen gymnasiet:

  • SFS 2010:2039 Gymnasieförordning
  • vad är skolförordningen
  • Aktuella regeländringar
  • gymnasieförordningen 12 kap 4 §
  • skollagen skolverket
  • Skollagen grundskola
  • SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

    En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. Arbetsplatsförlagt lärande Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stäl- let genomföra mer än hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt läran- 8 de. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim- mars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplats- förlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då ock- så besluta om i vilken omfattning. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.