Mistel jultradition: mistel dekoration
Mistel giftig
Svaret går långt bak i tiden och växtens betydelse har ändrat skepnad många gånger. Här är det korta svaret! Spara artikel För att spara den här artiklen måste du vara inloggad Logga in på ditt konto eller Skapa ett konto kostnadsfritt Annons Mistel är en halvparasitisk växt som är både fridlyst och giftig att äta — ändå har vi som tradition att ha den hängandes lite varstans i juletider och dessutom mötas och kyssas under den. En märklig tradition som har fått gå många vändor innan den blev den oskyldiga sed det är idag. Redan på de gamla keltiska druidernas tid användes mistelns bär vid särskilda offerriter och ansågs vara en fruktsamhetssymbol som kunde skydda mot ondska om den hängdes i dörröppningar. Här utvecklandes seden så att den man som stulit en kyss under misteln skulle sno ett av dess bär och slänga bort. När alla mistelns bär var borta var också mistelns magi det. Läs också: Så håller du hyacinten fin hela julen — 4 tips Vid den här tiden fick kyrkan ses sig besegrad och bjöd istället in misteln som en tradition kring Jesu födelse, då det trots allt var en symbol för just kärlek, liv och fruktbarhet.
Facebook Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. Varifrån kommer traditionen att man skall hänga upp en mistel vid jul, och att de personer som möts därunder skall kyssas? Hänger det samman med historien om Balders död? Frågan syftar på den medeltida nordiska berättelsen om asaguden Balder, känd från Snorre Sturlasons Edda. Balder var osårbar mot allt utom mistel. Olyckligtvis såg Loke till att Balders blinde bror Höder sköt mot honom med en pil gjord av mistel, med dödande resultat. Alla som sett en mistel inser att man inte kan göra pilar av växten, och även i övrigt rimmar berättelsen illa med allt vi vet om hur misteln växer. Kopplingen till bruket att kyssas under mistel är obefintlig, eller åtminstone omöjlig att leda i bevisning. Sannolikt introducerades misteln i Balderhistorien av samma skäl som den har hamnat i många andra skrönor och traditioner: det var en växt som fascinerade folk, som tillskrevs märkliga egenskaper och som man följaktligen gärna ville berätta om.
Startsida - Nyheter
Förr ansågs misteln ha magiska egenskaper som skyddade mot gifter och ont i husen, samt ökade fertiliteten. I dag hängs den ofta upp i en dörrpost, där julens första kyss ska äga rum, enligt traditionen. Men misteln är fridlyst i Sverige. Den är sällsynt och gillar lite varmare odlingsläge, därför är dess livsmiljö i Sverige begränsad, säger Britt Forsén, handläggare i artskydd på Naturvårdsverket. I Mälardalen finns gott om storgods med parkmiljöer som gynnar den här typen av lövträd. I norra Sverige finns inte mistel över huvudtaget. Som många andra fridlysta växter, växer den också långsamt, enligt Britt Forsén. Misteln ogräs i Frankrike — Man får alltså inte plocka den. Undantaget är för markägare som till exempel har en park med speciella parkträd som är så infekterade med mistel att trädet håller på att dö. Det kan hända eftersom misteln är en parasit. Den mistel vi köper till jul hos blomsterhandlare eller torg kommer i de flesta fall från Frankrike, där den betraktas som ett ogräs.
Mistel jultradition:
Varför ska man pussas under misteln? Här är svaret
Nyhet 24 december Pussfrämjande parasit med lång historia Varför har Sveriges enda trädlevande parasit givit upphov till traditionen att pussas? Kanske för att bladen lyser gröna även under vintern, vilket kan ha satt fantasin i rörelse redan hos druiderna. Traditionen att pussas under misteln vid jul härstammar i nuvarande form från det viktorianska England. Enligt seden var det fritt fram för en man att kyssa en kvinna som stod under en mistel, och det betydde otur för kvinnan att vägra. Ur ett modernt genusperspektiv kan man läsa in andra faktorer i sedvänjans utformning, men faktum är att misteln spelat en viktig roll i fruktbarhets- och fertilitetsriter sen urminnes tider. Magisk grön kraft Ett skäl kan vara att mistel tillsammans med järnek, som fanns vild i Sverige fram till talet, är de enda vintergröna bladväxterna i vårt land. Det har alltid tolkats som att de har en särskild magisk kraft. Ännu i dag är mistel och järnek vanliga i juldekorationer och på julkort, troligen utan att vi reflekterar över att det är ett eko av forna tiders traditioner att i midvintertid önska livets återkomst, god skörd och livskraftiga husdjursbestånd.