Bra kosthållning: hur påverkar kosten hälsan
Bra kosthållning:
Kosthållning
Matvanekollen Kunskapen och intresset för mat och hälsa har ökat under de senaste åren. Det har gjorts många internationella studier under många år där man har funnit att ett hälsosamt matmönster har kopplats till lägre risk för både hjärt- och kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar som kognitiv försämring och Alzheimers sjukdom. FINGER-modellen Flera olika risk- och friskfaktorer kan påverka vår sannolikhet att utveckla kognitiv svikt och demens. Det är därför viktigt att tillämpa ett multimodalt tillvägagångssätt dvs att äta en hälsosam kost, vara fysiskt aktiv, att kognitivt stimulera hjärnan, att vara socialt aktiv och att ha koll på riskfaktorer relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar. Man ska aktivera alla fem fingrarna varje dag. Det är viktigt att komma ihåg att även om du följer FINGER-modellen så kan din kognition försämras, risken att drabbas kan minska men försvinner inte. De nordiska näringsrekommendationerna utgör den vetenskapliga grunden för nationella kostråd och näringsrekommendationer i de nordiska och baltiska länderna.
Bra mat för kroppen
Lättläst Fakta om hälsosam kost Vad vi äter påverkar hur vi mår och vår matmiljö kan påverka vad vi väljer att äta. Här har vi samlat rekommendationer och forskning på området om kost. I vårt arbete utgår vi alltid från rekommendationerna i de Nordiska Näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets kostråd [1]. De Nordiska Näringsrekommendationerna, NNR , är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa [2]. I NNR beskrivs matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. NNR är grunden för kostråden i Sverige och de nordiska länderna. Vill du veta mer om NNR ? Besök Livsmedelsverket: Näringsrekommendationer. Barn och ungdomar har idag en god kunskap kring vad kroppen behöver för att må bra. De känner ofta till att de bör äta mer av fullkorn, fisk, frukt och grönsaker och mindre av godis, snacks och läsk. Trots detta äter de flesta vanligtvis mjukt, vitt bröd och endast 4 av 10 anger att de ätit grönsaker varje dag den senaste veckan [3].
Bra matvanor räddar liv
Kosthållning Ät vad du behöver — för att må så bra du kan Kosthållning kan låta torrt och trist, men är egentligen inga konstigheter. Istället handlar det om att du anpassar det du äter av en anledning — för att exempelvis bli piggare, gå ner i vikt eller få i dig rätt näring. På Arla tror vi att det bästa sättet att få i sig näring är att äta naturlig, näringsrik mat — och inte vitamintabletter eller multiberikade produkter. Mjölk är exempelvis ett utmärkt exempel på naturlig och näringsrik mat med protein, vitaminer och mineraler — som vi människor behöver varje dag. Därför är också mjölkprodukter en del av Livsmedelsverkets kostråd för en hälsosam och hållbar kost. Viktigt följa forskningen En bra kosthållning är A och O om du vill leva ett hälsosamt liv. På Arla tycker vi därför att det är viktigt att följa den sammantagna forskning som finns på området — kring mat, näring och dess påverkan på hälsan — och påverkas av enstaka forskningsrön. För de allra flesta innebär det att äta mer grönsaker och frukt, mer fisk, fibrer, fullkorn och nyttiga fetter från exempelvis rapsolja och olivolja.
Hälsosam mat veckomeny
Senast uppdaterad: Granskad av: Werlabs team av läkare Lästid: 8 minuter Vad ska vi egentligen äta för att må bra på kort och lång sikt? Idag nås vi så gott som dagligen av de mest skilda kostråd, allt från vegankost till karnivordiet som uteslutande består av animalier. Vad man även poängterar är att det är viktigt att äta varierat. Vad innebär det? Här går vi igenom Livsmedelsverkets rekommendationer om vad som är en bra kost på både kort och lång sikt. Den gemensamma faktorn bakom alla dieter Hur kan det komma sig att extrema — och motsatta — dieter kan få så många anhängare? Alla har nämligen uteslutit skräpmat såsom bakelser, kakor, godis, läsk och snacks. När man utesluter skräpmat blir den kost man äter mer näringstät. Dessutom uppstår automatiskt en kalorirestriktion när man utesluter stora grupper av livsmedel. Mindre kalorier och mer näring skapar generellt sett en bättre hälsa. Det är inte förvånande därmed att många vitt skilda dieter får hängivna anhängare.